söndag 21 februari 2016

160216 Dag #37 Fernando de Noronha

Praia Leao blev första stranden vi besökte idag. Vi gick ned och promenerade utefter vattnet. Det kom efter ett tag en vakt som upplyste oss att vi hade gått innanför en markering där det inte var tillåtet att vara. Helt OK men det var både svårt att se och förstå.


Vi blev rekommenderade att inte bada här därför undervattenströmmarna är starka. Fick en känsla att anledningen till omtänksamheten var nog att detta är en sköldpaddsstrand. Det finns sköldpaddsägg nergrävda i stranden.  Första gången jag har sett spåren efter sköldpaddor som har varit upp och lagt ägg. Sanden var också täckt med spår efter krabbor. En del av dem måste ha varit ganska stora


En vacker plats och det växte många av dessa som har mycket långa rötter liggande på sanden.


Kan nog tycka att det är bättre att helt stänga av stranden om den är viktig för sköldpaddorna. 



Åkte därefter till Praia Sancho som vi blev rekommenderade. Helt fantastiskt vacker utsikt var det första vi såg. Vi läste något som vi även hade lagt märke till. Vattnet på denna sida ön mörkt turkost med den andra sidan ön har en annan ljusare turkos färg. Ska bero på att ena sidan av ön ligger mestadels i lä med den andra inte gör det… 





Letade en stund efter stigen ned tills vi insåg att vi behövde klättra ned i två stegar. Den ena kanske 10 meter lång och den andra ung 5 meter. Nu var det inga enkla långa hus stegar utan de var mycket robusta. Med räcke etc. Funkande bra men det såg lite mysko ut när man kollade ned i ravinen. Tereza övervann rädslan för att klättra ned… Hade vi inte haft klippväggen bakom ryggen har det definitivt varit annorlunda. Sedan följde en lång trappa


Verkligen vackert här. Det låg några båtar utanför bränningarna som man dök från. Mycket klart och fint vatten.


Tereza innan hon blir översköljd 


Enda är att vågorna även driver upp sand



Hade köpt en kamera som tål att vara ned till 10 meter som vi även tar andra bilder med. En mycket stor våg gjorde att jag virvlade runt och tappade kameran. Letade men visste att det var lönlöst. En kille med simfötter och snorkel erbjöds sig hjälpa till. Sam utefter vågtoppen och lyckades hitta kameran! Ca 50 – 100 meter från där jag tappade den. Fantastiskt bra gjort


 Det fanns fåglar utefter klippkanterna och i träden. De satt lite avigt till men de var inte rädda över huvud taget för oss som badade.


Tereza lade märke till att näbbarna på denna art hade samma färg som det turkos vattnet




Vet inte vilka arter det är men ska försöka ta hjälp och få reda på det


Inga djur är som sagt speciellt rädda av sig och det brukar vi prata om när vi träffar på andra besökare på ön. Men djuren poserar ju inte precis och att komma nära med rätt vinkel med kameran är ändå inte alltid lätt